Kennel Longlow's

We breed, show & live our life with Basset Hound & Bulldog 

RASSTANDARD för BASSET HOUND

 

FCI nr 163

FCI Standard 1989-04-27; engelska

SKK;s Standardkommitté 1996-10-29

Ursprungsland/Hemland: Storbritannien

Användningsområde: Långsamt drivande hund

FCI-Klassifikation: Grupp 6, sektion 1.3

 

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Basset hound härstammar från franska, lågbenta drivande hundar vilka förr användes i pack. Rasen härstammar främst från basset artésien normand och inkorsning av blodhund. År 1866 impor-terades de två första exemplaren av rasen basset artésien normand från Frankrike till England. Hundarna kallades Basset och Belle och år 1867 blev de föräldrar till den första kullen av rasen i England. En Sir Everett Millais startade sin uppfödning med en fransk hane kallad Model, från greve le Couteulx de Canteleu. Model ställdes ut första gången år 1875. Men det var en samtida hund, Fino de Paris, även den från Couteulx, som kom att ligga till grund för den engelska rasen basset hound. Det var avancerad inavel som företogs med Fino de Paris och hans avkommor. Den ledde tjugo år senare till så tveksamma resultat att Millais 1892 bestämde att rasen behövde tillskott av helt nytt blod, det var då den beryktade inkorsningen med blodhund skedde. Millais skapade rasen basset hound av resultatet från den korsningen.

 

HELHETSINTRYCK: Basset hound skall vara en välbalanserad, lågbent drivande hund med påtaglig substans och full av kvalitet. En viss mängd löst liggande hud är önskvärt.

 

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Basset hound är en härdig drevhund med gamla anor vilken besitter instinkten att jaga i flock (packhound). Rasen har djupt, klangfullt skall och stor uthållighet i markerna. Temperamentet skall vara lugnt, aldrig aggressivt eller undfallande. Rasen skall vara tillgiven.

 

HUVUD: Skallens och nosryggens plan skall vara nästan parallella och nospartiet skall endast vara något längre än skallen, mätt från stop till nackknöl.

 

SKALLPARTI: Skallen skall vara välvd, måttligt bred över pannan och gradvis avsmalna mot nospartiet. Nackknölen skall vara framträdande.

 

STOP: Stopet skall vara svagt markerat.

 

NOSTRYFFL: Nostryffeln skall vara stor med vida näsborrar. Den får nå fram-för läpparna och skall vara fullt svartpigmenterad utom hos ljust tecknade hundar, där den får vara mörkt eller ljust leverbrun.

 

NOSPARTI: Nospartiets helhetsintryck skall vara välmejslat men får inte vara snipigt.

 

LÄPPAR: Överläpparna skall påtagligt täcka underläpparna.

 

KÄKAT/TÄNDER: Käkarna skall vara kraftiga med perfekt jämnt och komplett saxbett.

 

ÖGON: Ögonen skall vara rombformade, varken framträdande eller för djupt liggande. De skall vara mörka men får tona mot mellan-brunt hos ljust tecknade hundar. Ljusa eller gula ögon är inte önskvärt. Uttrycket skall vara lugnt och allvarligt. Det röda i nedre ögonlocket kan synas. Det får dock inte vara fram-trädande.

 

ÖRON: Öronen skall vara lågt ansatta, strax under ögonlinjen. De skall vara långa, och väl nå förbi nosspetsen på ett nosparti av korrekt längd, dock utan överdrifter. Öronen skall vara smala i hela sin längd och väl inrullade. De skall vara mycket mjuka och tunna.

 

HALS: Halsen skall vara muskulös, tämligen lång och med väl markerad nackböj och uttalade men inte överdrivna hakpåsar.

 

KROPP: Kroppen skall vara lång och alltigenom djup. Höjden skall vara ungefär densamma vid manke och höftbensknölar, dock kan välvningen över länden ligga något högre.

 

RYGG: Ryggen skall vara plan och tämligen bred. Från manke till länd skall den inte vara överdrivet lång.

 

BRÖSTKORG: Förbröstet skall vara väl markerat men bröstet skall varken vara smalt eller överdrivet djupt. Bröstkorgen skall vara väl rundad och utvecklad, utan kantighet och med långa bakre revben.

 

SVANS: Svansen skall vara väl ansatt, tämligen lång, kraftig vid roten och avsmalnande med måttlig mängd grovt pälshår på undersidan. När hunden rör sig bärs svansen uppåt och böjer sig i mjuk sabelform, inte rullad eller glatt över ryggen.

 

EXTREMITETER:

FRAMSTÄLL: Frambenen skall vara korta, kraftfulla och ha mycket kraftig benstomme. Framifrån sett skall förbröstet väl fylla utrymmet mellan de böjda frambenen.

 

SKULDERBLAD: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda och skuldrorna skall inte vara tunga.

 

ARMBÅGAR: Armbågarna skall varken vara inåt- eller utåtvridna utan ligga väl an mot kroppssidorna.

 

UNDERARM: Frambenens övre del har en benägenhet att böja sig något inåt men det får inte vara böjda i sådan grad att det negativt påverkar rörelsefriheten eller så mycket att frambenen vidrör varandra i stående eller under rörelse.

 

HANDLOV: Överkotning i handlovarna är synnerligen oönskat.

 

TASSAR: Tassarna skall vara massiva, väl välvda och ha tjocka tramp-dynor. Framtassarna kan peka rakt fram eller något utåt men i båda fallen skall hunden stå absolut korrekt. Hundens vikt skall uppbäras jämnt av samtliga tår och trampdynor med tassavtryck endast från trampdynorna. De senare skall vara så tätt slutna att tassavtrycken ger intryck av en stor hund

 

BAKSTÄLL: Bakstället skall vara synnerligen väl utfyllt med muskler, bakifrån sett nästan klotformigt.

 

KNÄLEDER: Knälederna skall vara väl vinklade

 

HAS: Hasorna skall vara lågt ansatta, varken inåt- eller utåtvridna och nätt och jämnt underställda kroppen när hunden står naturligt.

 

TASSAR: Baktassar, se framtassar.

 

RÖRELSER: Rörelserna är mycket viktiga. De skall vara fria och typiska med god räckvidd framåt och bakben med gott påskjut. Has- och knäleder får aldrig vara stela under rörelse, inte heller får tår släpa i marken.

 

HUD: Lös hud kan förekomma i måttlig mängd som rynkor över och vid sidan av ögonen och i varje fall skall huden på huvudet vara så lös att det uppstår tydliga rynkor, när huden dras fram eller när huvudet hålles sänkt. Tvärgående hudrynkor skall finnas på mellanhänderna och kan förekomma på mellanfötterna från haslederna ner till tassarna. På hasledens baksida bildar den lösa huden en liten påse.

 

PÄLS: Pälsen skall vara slät, kort och tätliggande utan att vara för fin. Konturen skall vara ren och fri från fransar. En långhårig, mjuk päls med fransar är inte önskvärd.

 

PÄLSSTRUKTUR: Pälsstrukturen på öronen skall vara som sammet.

 

FÄRG: Vanligen trefärgad, vit-gulröd-svart eller tvåfärgad, vit och gul, men alla kända "hound-färger" är tillåtna.

 

STORLEK/VIKT:

MANKHÖJD: Mankhöjden skall vara mellan 33 - 38 cm.

 

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i för-hållande till graden av avvikelse.

 

TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.